Lillvera

9/10 -08.  Jag och sebastian träffar carina Didi på hemberget, intressant! Tessan ringer och berättar att killarna har skickat pappa på sjukan i Strömsund efter en del övertalningar pga av att han har håll i bröstet... (inte första gången han haft det) Jag ska jobba natt och mamma ringer mig när jag är på väg till jobbet och säger att pappa måste genomgå en ballongsprängning... Ligger vaken och väntar och är skiträdd. Mamma ringer på natten och säger att allt gick bra och att pappa nu är smärtfri!!! *Lovely*

10/10 Jag och Tessan har planerat in en 30-års helg med Camilla... Vi velar och tvekar... Mamma menar att vi kan inget göra än om vi sitter hemma i Malgovik och oroar oss samt att pappa hade velat att vi farit. Så vi åker iväg till Skellefteå med ständig telefonkontakt med mamsen som meddelar oss hur han mår under hela helgen, svårt att fokusera men vi gör vårt bästa.
På söndagkväll kl.22 ringer pappa!! ÅH va glad jag blev...tårarna rann och jag sa att det var så skönt att höra hans röst. Han lät uppåt och då blev jag lugn igen. =)

13/10 Pappa blir flyttad från Sundsvall till Lycksele för eftervård. Mamma åker till honom..

14/10 Vi planerar att fara till Lycksele i morgon och hälsa på pappa. Mamma ringer och berättar att han får komma hem i morgon så vi behöver inte åka dit.. Toppen!!

15/10 Gör paket och tårta till pappa och vi åker dit allihop (inte Peder, han jobbar) vi har supertrevlig och kramas och pratar. Han visar bilder och berättar om äventyret han varit med om. Han mår bra och har inte ont längre!! Kan det blir bättre?!? *vi är lugna och glada igen*

16/10 Mamma och Veronica kommer till mig, tror att det var runt 22 och säger att pappa är död... Jag skrek rakt ut!!! Neeeeeeeeeeej, jag har inte haft honom färdigt... Vi åker till mamma, sen till sjukstugan för att vara med honom, han var så fin! Peder stannar hemma med Tommy och barnen... Jag kom hem under natten någongång.

17/10 Berättar för barnen att morfar dog igårkväll... Vi gråter och kramas och åker sen till mamma. Vi umgås allihopa hela helgen. Grannar och vänner kommer med mat åt oss samt tar hand om barnen och låter dem ha kul, vad vore vi utan er?? Ni är underbara...

¤ Ett litet axplock ur min dagbok under de värsta dagarna av mitt liv!!! Men man växer sig starkare, jag pratar med pappa nästan varje dag... Och jag saknar honom oändligt mycket, och jag vet att han saknar oss!!